Förändrade stödnivåer i jordbrukspolitiken : hur påverkas produktion, konkurrenskraft och miljö?

Sammanfattning

Jordbruket i Sverige och den Europeiska unionen står inför betydande utmaningar. Det handlar om att förbättra konkurrenskraften, främja inkomsterna, minska jordbrukets negativa påverkan på miljö och klimat, tillhandahålla ekosystemtjänster samt bidra till en levande landsbygd. Inom EU är den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) central för att möta dessa utmaningar. Viktiga mål för jordbrukspolitiken, under innevarande programperiod (2023–2027), är skäliga inkomster för jordbrukarna, stärkt konkurrenskraft, minskade utsläpp av växthusgaser samt bibehållen eller ökad biologisk mångfald.

För att uppnå dessa mål kan det krävas omfördelning av dagens stöd givet en begränsad stödbudget. Vi undersöker därför hur jordbrukssektorn påverkas av att först sänka direktstöd (gårdsstödet och nötkreaturstödet) och därefter höja riktade stöd och ersättningar (kompensationsstödet, omfördelningsstödet och betesmarksstödet). Syftet är att ge en bild av hur detta påverkar jordbrukets produktion, konkurrenskraft och miljöpåverkan samt att få fördjupad kunskap om olika stöd och ersättningars effekter på jordbrukets struktur.

Vi studerar effekterna av förändringar i stöden såväl för EU och Sverige övergripande som för två regioner i Sverige. De två regionerna är representativa för slättbygd respektive skogsbygd. Vi undersöker dels om Sverige ensidigt genomför förändringar av stöden, dels om hela EU skulle genomföra förändringarna. Vi analyserar hur hela Sverige och EU påverkas med CAPRI-modellen och hur de två representativa regionerna påverkas med AgriPoliS-modellen. Resultaten i rapporten är simuleringsresultat som, även om det ger exakta siffror, ska tolkas som en approximation och inte exakta utfall. Dessa approximationer har dock, historiskt, visat sig ha god träffsäkerhet.

Modellerna CAPRI- och AgriPoliS är matematiska, jordbruksekonomiska, simuleringsmodeller med olika inriktning. CAPRI-modellen är en jämviktsmodell som studerar förändringar på aggregerad nivå (Sverige och EU) medan AgriPoliS är en dynamisk modell som studerar förändringar på gårdsnivå (i olika regioner i Sverige). I dessa modeller jämför vi olika scenarier som innehåller olika förändringar av jordbrukspolitiken, med att behålla den gemensamma jordbrukspolitiken vi har idag. Vi gör detta för att besvara följande frågeställningar:

• Hur jordbruksproduktionen (inklusive markanvändning och djurhållning) påverkas av sänkta direktstöd och ökade riktade stöd.

• Hur konkurrenskraften i jordbruket (i termer av exempelvis förädlingsvärde, investeringar och strukturomvandling) påverkas av sänkta direktstöd och ökade riktade stöd.

• Hur miljön (vi begränsar oss till naturbetesmark och utsläpp av växthusgaser) påverkas av sänkta direktstöd och ökade riktade stöd.

Varje frågeställning analyseras för ett antal kombinationer av förändringar av jordbrukspolitiken (scenarier):

• Gårdsstödet halveras och produktionskopplade stöd (nötkreatursstödet i Sverige) elimineras, var för sig och gemensamt.

• Kompensationsstödet fördubblas och betesmarksstödet ökas med 50 procent i en situation där gårdsstödet och de kopplade stöden redan sänkts.

• Omfördelningsstödet höjs i Sverige, när gårdsstödet och nötkreatursstödet har sänkts men med oförändrat kompensationsstöd och betesmarksstöd.

Vår analys visar att en omfördelning av medel från inkomststöd till kompensationsstöd och betesmarksstöd ger en till stor del bibehållen produktion, en bibehållen och i vissa avseenden stärkt konkurrenskraft samt minskade växthusgasutsläpp och en bevarad biologisk mångfald i termer av naturbetesmark. Den omfördelning av stöd som vi har analyserat innebär i praktiken att högproduktiva regioner får lägre stöd och lågproduktiva högre, detta utan alltför stora negativa konsekvenser för svensk livsmedelsförsörjning.

Publicerad i

Rapport / AgriFood Economics Centre
2025, nummer: 2025:1
Utgivare: AgriFood Economics Centre

SLU författare

• Nordin, Ida

  • Institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet
    

• Brady, Mark

  • Institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet
    

• Rehn, Eric

  • Institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet
    

UKÄ forskningsämne

Nationalekonomi

Permanent länk till denna sida (URI)

https://res.slu.se/id/publ/140128