Skip to main content
SLU:s publikationsdatabas (SLUpub) (stage, solr2:8984)

Sammanfattning

Syftet med rapporten är att identifiera styrkor och svagheter inom ekologisk livsmedelsproduktion i händelse av olika krisscenarier, samt hur produktionsinriktningen kan bidra till att stärka Sveriges livsmedelsberedskap. Sveriges livsmedelsberedskap måste förbättras i ljuset av ökade säkerhetspolitiska spänningar och klimatförändringar.Kriser kan beskrivas som lokala, regionala, nationella eller globala. Hur länge de pågår har stor påverkan på utfallet av skadan på livsmedelsproduktionen. I den här rapporten är fokus på nationell primärproduktion av ekologiska livsmedel i relation till andra produktionsinriktningar för livsmedel. Vi har valt att dela upp växtodling och djurproduktion i två huvudsektioner, trots att de ekologiska gårdarna ofta har båda inriktningarna. Typer av kriser som analyserats var importstopp, översvämning, långvarig torka, nya skadedjur och sjukdomar, samt elavbrott.Flera svagheter är gemensamma för ekologisk och konventionell livsmedelsproduktion i de krisscenarier som granskats, men det finns också stora skillnader. Ekologisk produktion har flera fördelar, såsom hög självförsörjningsgrad på foder och mindre beroende av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Detta gör den ekologiska produktionen mindre sårbar vid nationellt importstopp och andra störningar jämfört med den konventionella produktionen. Den ofta varierade växtföljden och användning av organiska gödselmedel gynnar en hög mullhalt som resulterar i en buffert mot kortvariga perioder av torka och även kraftig nederbörd under begränsad tid. Dock finns det utmaningar, såsom större behov av arbetskraft och lägre avkastning. Ekologisk växtodling och djurproduktion har specifika styrkor och svagheter. Växtodlingen är mindre beroende av importerade gödselmedel och bekämpningsmedel, medan djurproduktionen har en hög självförsörjningsgrad på foder. Dock kan ekologisk produktion vara mer sårbar för klimatrelaterade skador som långvarig torka och stora översvämning, eftersom produktionen har ett högt beroende av fungerande lokala kretsloppFlera specifika åtgärder för att stärka beredskapen inom ekologisk produktion har identifierats. Potentialen för stärkt livsmedelsberedskap ligger i att öka den inhemska produktionen av insatsvaror, förbättra vattenhanteringen och öka diversifiering av odlingssystemen. Författarna föreslår även satsningar på inhemsk utsädesproduktion för att minska sårbarheten i produktionen.Det är av stor vikt att stödja små och medelstora ekologiska jordbruk, som visat sig vara mer resilienta vid kriser. Genom att bibehålla livsmedelsproduktion av olika skalor i hela landet ökar möjligheten för beredskap inför olika typer av kriser. Genom att främja diversifierade och integrerade produktionssystem som använder organiska gödselmedel för att förbättra jordhälsan ökar motståndskraften även mot klimatförändringar. För att minska sårbarheten i förädlingsledet bör dessutom utvecklingen av lokal och regional livsmedelsförädling stödjas. Detta gäller till exempel slakterier, spannmålstorkar, kvarnar och mejerier. Lokal och diversifierad ekologisk livsmedelsproduktion och förädling kan främjas genom målsättningar i offentlig upphandling. Genom att minska beroendet av importerade insatsvaror och stödja små och medelstora jordbruk kan Sverige bli bättre rustat att hantera framtida kriser. Den ekologiska produktionen kan bidra till ökad resiliens och hållbarhet, men det behövs långsiktiga strategier och stöd för att övervinna de utmaningar som finns.

Publicerad i

Utgivare: SLU Ekologisk produktion och konsumtion, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU författare

UKÄ forskningsämne

Krigs-, kris-, säkerhetsvetenskaper
Jordbruksvetenskap

Publikationens identifierare

  • DOI: https://doi.org/10.54612/a.32mesgjpqj
  • eISBN: 978-91-8046-548-9

Permanent länk till denna sida (URI)

https://res.slu.se/id/publ/141689