Skip to main content
SLU:s publikationsdatabas (SLUpub) (stage, solr2:8983)

Sammanfattning

Östersjön är ett ekologiskt unikt brackvattenekosystem med kraftiga salthalts- och temperaturgradienter, låg biodiversitet samt omfattande områden med syrebrist. Dessa naturliga begränsningar, i kombination med antropogena effekter såsom övergödning, föroreningar, överfiske och klimatförändringar, gör Östersjön till ett särskilt sårbart marint system.För att bättre förstå och förvalta detta komplexa ekosystem utvecklade vi en omfattande Ecopath with Ecosim (EwE)-modell, som täcker nästan hela Östersjön (ICES delområden 22-32, exklusive Rigabukten). EwE är ett väletablerat verktyg som används för att simulera trofiska interaktioner, energiflöden och ekosystemets dynamik över tid under olika miljö- och förvaltningsscenarier.Ecopath-komponenten ger en statisk, massbalanserad representation av ekosystemet för referensåret 2004 och omfattar 46 funktionella grupper som representerar primärproducenter, zooplankton, bentiska evertebrater, fisk (inklusive olika livsstadier), sjöfåglar och marina däggdjur. Tio fiskeflottor inkluderades för att spegla fiskets mångfald och dess påverkan. Ecosim-modulen utvidgar analysen över tid och simulerar ekosystemets respons på förändringar i fisketryck och produktivitet mellan 2004 och 2019.Modellvalideringen visade att EwE effektivt återskapade historiska trender i biomassa och fångster för de flesta nyckelarter, särskilt sälar, torsk och sill. Vissa avvikelser, till exempel för skarpsill, nors och vikarsäl, belyser dock databegränsningar och behovet av förbättrad parameterisering eller inkludering av ytterligare ekologiska processer.Den resulterande modellen representerar den första EwE-modellen som täcker hela Östersjöområdet och integrerar tidigare regionala modeller i en enhetlig rumslig och funktionell struktur. Modellen ger värdefulla insikter i ekosystemets funktion och trofiska samband och möjliggör en helhetsbedömning av kumulativa effekter från fiske och miljöförändringar.Trots vissa begränsningar, såsom förenklad representation av lägre trofiska nivåer, brist på data för vissa grupper och dåliga passningar till observationer i vissa fall, utgör modellen en robust grund för ekosystembaserad fiskeriförvaltning (EBFM) och stödjer målen i havsmiljödirektivet (MSFD).Framtida modellutveckling bör inkludera miljödrivande faktorer (salthalt, temperatur, näringsämnen), koppling till fysikalisk-biogeokemiska modeller, öka den rumsliga upplösningen (via Ecospace) samt integrera osäkerhetsanalyser och socioekonomiska dimensioner.

Nyckelord

ecosystem modelling; Baltic Sea; food-web

Publicerad i

Aqua notes
2026, nummer: 2026:4
Utgivare: Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences

SLU författare

Associerade SLU-program

Kust och hav

UKÄ forskningsämne

Ekologi

Publikationens identifierare

  • DOI: https://doi.org/10.54612/a.7s9j8fa2pv
  • eISBN: 978-91-8124-168-6

Permanent länk till denna sida (URI)

https://res.slu.se/id/publ/145708