Skip to main content
SLU publication database (SLUpub) (stage, solr2:8983)

Abstract

Denna rapport undersöker hur hyggesfritt skogsbruk påverkar biologisk mångfald i svenska produktionsskogar i jämförelse med dagens trakthyggesbruk, där slutavverkning är det dominerande inslaget. Målet är att bedöma om hyggesfria metoder kan minska de negativa effekterna på arter och livsmiljöer som uppstår i samband med slutavverkning, och i så fall hur. Arbetet bygger på litteraturgenomgång, expertbedömningar och jämförande scenarier för hur olika miljöförhållanden utvecklas på kort och lång sikt under olika former av hyggesfri skogsskötsel. Hyggesfritt skogsbruk definieras här som en form av skogsskötsel där marken aldrig lämnas helt trädlös, vilket innebär att stora öppna ytor undviks och kontinuitet av träd i hög grad bevaras. De tre metoder som analyseras är selektiv avverkning, luckhuggning och överhållen skärm. Samtliga metoder ger ett mer stabilt mikroklimat med jämnare ljusinsläpp, fuktighet och temperatur jämfört med hyggen. Skillnaderna i hur varje metod påverkar miljöförhållanden och substrat gör att effekterna på biologisk mångfald också varierar mellan dem. Resultaten visar att hyggesfria metoder i många fall kan bidra till att bevara de livsmiljöer som krävs för att arter som tidigare fanns i beståndet ska kunna finnas kvar även efter avverkning. I synnerhet skapas bättre förutsättningar för arter som är beroende av skuggiga, fuktiga och stabila miljöer. Selektiv avverkning, där enskilda träd plockas ut i omgångar, upprätthåller en flerskiktad struktur med kontinuerlig tillgång till avverkningsmogna träd, vilket gynnar marksvampar, epifytiska lavar och mossor. Kravet på skiktade bestånd begränsar en storskalig användning i dagens skogslandskap. Luckhuggning, där grupper av träd avverkas, skapar variation i ålder och struktur inom beståndet, vilket ökar heterogeniteten och därmed livsmiljöutbudet. Små och spridda luckor ger bäst effekt för arter som är känsliga för ljus och uttorkning. Stora luckor efterliknar mer slutavverkningens effekter. Överhållen skärm, där trädtäcket gradvis glesas ut för att underlätta föryngring, kan mildra de negativa effekterna av slutavverkning medan skärmträden står kvar, men leder till homogena bestånd på längre sikt. För flera artgrupper, som marksvampar, tickor, mossor, lavar och marklevande smådjur, pekar resultaten på att hyggesfria metoder i större utsträckning än dagens trakthyggesbruk kan bidra till att bevara artrikedom genom att bibehålla viktiga livsmiljöer, som gamla träd, och ett fuktigt och skuggat mikroklimat. Samtidigt visar jämförelser att fåglar, insekter och kärlväxter ofta svarar olika beroende på vilken hyggesfri metod som används, och att deras förekomst påverkas av en kombination av faktorer, som hur tät vegetationen är, hur mycket ljus och fukt som når marken, och hur lång tid som gått sedan avverkningen. I vattennära miljöer är kunskapsläget mer osäkert. Det saknas studier som direkt jämför hyggesfria metoder med dagens trakthyggesbruk när det gäller effekter på vattenlevande organismer. Däremot visar forskning att slutavverkning nära vattendrag ofta leder till förändringar i ljusförhållanden, temperatur, markstabilitet och näringsläckage. Sådana förändringar påverkar bland annat sammansättningen av ryggradslösa bottendjur, där olika funktionella grupper reagerar på förändringar i tillgången till organiskt material, ljus och sediment. Eftersom hyggesfria metoder kan minska markstörningar och medför att stora öppna ytor kan undvikas, bedöms de ha potential att minska den negativa påverkan på vattenekosystem, särskilt om de kombineras med buffertzoner som ger skugga, föda och skydd för akvatiska organismer. Trots dessa resultat finns flera betydande kunskapsluckor. De flesta studier som finns i dag är kortsiktiga, och det saknas forskning som följer förändringar i artrikedom och artsammansättning över hela omloppstider. Det behövs också mer kunskap om effekter på rödlistade arter, skadegörare, hur hyggesfritt skogsbruk påverkar landskapet som helhet, samt påverkan av hyggesfritt skogsbruk i kombinationen med andra åtgärder, som markberedning. Det finns fortfarande oklarheter kring hur naturhänsyn bäst utformas i samband med hyggesfritt skogsbruk. Rapporten lyfter vikten av att anpassa naturhänsynen till den specifika brukningsmetoden för att den ska ge positiva effekter på den mångfald av arter och livsmiljöer som finns i området. Sammanfattningsvis visar rapporten att den samlade forskningen ger stöd för att rekommendera selektiv avverkning och småskalig luckhuggning framför dagens trakthyggesbruk för att i högre utsträckning bevara artsamhällen typiska för avverkningsmogen skog. Genom att låta delar av det äldre beståndet stå kvar skapas förutsättningar för att många arter ska kunna fortleva i det nya beståndet efter avverkning. Med fortsatt kunskapsuppbyggnad blir det möjligt att utveckla ännu bättre rekommendationer för att förverkliga detta.

Published in

Rapport / Skogsstyrelsen
2025, number: 2025/11
Publisher: Skogsstyrelsen

SLU Authors

UKÄ Subject classification

Forest Science
Environmental Sciences and Nature Conservation

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/145791