Långsiktig uppföljning av återvätning av dränerade våtmarker

Abstract

Återvätning av dränerade våtmarker kan öka deras vattenlagringskapacitet och därigenom ge ett långsiktigt skydd mot flera av de utmaningar som förväntas öka i takt med klimatförändringarna, såsom torka, bränder och översvämningar. Våtmarkernas förmåga att hålla kvar vatten kan också skapa en större variation av habitat och en ökad mångfald av växter och djur. En återetablering av torvbildande arter efter återvätning kan öka kolinlagringen i våtmarken och minska växthusgas-emissioner. Våtmarksrestaurering har därmed potential att återställa flera viktiga ekosystemtjänster, både i nutid och i framtiden. Denna litteratur studie visar dock att det fortfarande råder betydande kunskapsluckor kring hur lång tid det tar innan återvätningsåtgärder leder till återupprättande av ursprungliga våt-marksekosystemtjänster och funktioner. Vissa studier visar på en relativt snabb återhämtning av grundvattennivåer och vissa växt- och djurgrupper, medan åter-etableringen av torvbildande vegetation och en fullständig återkomst av ursprung-liga artsamhällen kan ta flera decennier, och i vissa fall upp till ett sekel. De flesta befintliga studier fokuserar främst på de initiala effekterna efter återvätning, och kunskapen om hur dessa effekter utvecklas över tid är fortfarande begränsad. Återvätning kan dessutom i vissa fall ge upphov till oönskade bieffekter, exempel-vis ökad avrinning av näringsämnen och organiskt kol samt en ökad produktion av giftigt metylkvicksilver eller ökade utsläpp av växthusgasen metan. Forskning tyder dock på att dessa problem är störst under de första tio åren efter återvätning, men även här behövs mer kunskap på grund av bristen på långsiktig uppföljning.Kunskapsläget kring effekterna av återvätning kan förbättras genom en mer systematisk och omfattande effektuppföljning. I denna studie framhåller vi behovet av fler intensivt studerade fältstationer där data samlas in både före och efter åter-vätning. Samtidigt behövs mer mobil infrastruktur som möjliggör uppföljning av effekter på flera geografiskt spridda platser, för att bättre förstå hur effekten av åter-vätning kan variera mellan olika landskap. Även om avancerad och resurskrävande infrastruktur är avgörande för att generera detaljerad kunskap, föreslår vi också användning av enklare metoder, såsom naturvärdesinventeringar, fjärranalys och användning av proxyvariabler. Dessa kan genomföras på fler platser, både efter och helst även före återvätning, för att bredda kunskapsbasen. Det är dock avgörande att datainsamlingen sker på ett systematiskt och jämförbart sätt, så att resultaten kan användas i nationella uppskalningar och för att förbättra framtida planering och prioritering av återvätningssinsatser.

Published in

Rapport / Naturvårdsverket
2025, number: 7206
Publisher: Naturvårdsverket

SLU Authors

• Eklöf, Karin

  • Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Geranmayeh, Pia

  • Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Bishop, Kevin

  • Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Creed, Irena

  • Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Ecke, Frauke

  • Department of Wildlife, Fish and Environmental Studies, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Gao, Lei

  • Department of Forest Ecology and Management, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Järveoja, Järvi

  • Department of Forest Ecology and Management, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Kärvemo, Simon

  • Department of Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Laudon, Hjalmar

  • Department of Forest Ecology and Management, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Nilsson, Josefin

  • Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Öquist, Mats

  • Department of Forest Ecology and Management, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Pärt, Tomas

  • Department of Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Tichit, Pierre

  • Department of Wildlife, Fish and Environmental Studies, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Wallin, Marcus

  • Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Oceanography, Hydrology, Water Resources
Ecology

Publication identifier

• ISBN: 978-91-620-7206-3

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/145797