Skip to main content
SLU:s publikationsdatabas (SLUpub) (stage, solr2:8983)

Sammanfattning

Detta uppdrag har utvärderat reningsförmåga och kostnadseffektivitet av våtmarker och fosfordammar som anlagts med miljöstödet Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) mellan 2017 och 2021. Information om placering, storlek, huvudsyfte, kostnader och erhållen ersättning för 112 våtmarker och dammar samlades in från Länsstyrelserna. Genom att ta fram kartskikt (GIS-raster) med flödesackumulering, kvävebelastning och kväveretention för hela Sverige kunde LOVA-våtmarkernas förmåga att rena kväve utvärderas. Likande kartskikt för fosfor togs fram inom ett annat projekt.  Kväveretention baserad på högfrekvent vattenprovtagning (tids- eller flödesstyrd provtagning under 1-13 år) samlades in för 16 svenska våtmarker där 12 av dem ansågs ha tillräcklig bra kvalitet på data för kvävebelastning och hydraulisk belastning. Årsretentionen av kväve för dessa våtmarker ökade med högre kvävebelastning och den erhållna ekvationen användes för att beräkna potentiell kväveretention i LOVA-våtmarkerna.  Trots att LOVA våtmarker anläggs i syfte att förbättra vattenkvaliteten, uppskattades att 37 % respektive 61 % av de 51 våtmarker för näringsretention mottog en minimal belastning av kväve respektive fosfor och därmed saknas förutsättningar att rena något av dessa två näringsämnen. Fosfordammarna hade bättre placering och de flesta (68 % av 34) mottog en hög fosforbelastning. Däremot hade alla (utom en) fosfordammar med hög fosforbelastning också en hög hydraulisk belastning (> 300 m per år), vilket är betydligt högre än den rekommenderade hydrauliska belastningen på ungefär 100 - 200 m per år för hög fosforretention. Detta innebär att de var väldigt små och den beräknade reningsförmågan som utgår från optimal storlek och hydraulisk belastning troligen är överskattad. Det var 31 % av våtmarkerna som uppskattades ha hög kväverening, men många av dem var sidodammar med en hög modellerad hydraulisk belastning som inte stämmer med hur mycket vatten som faktiskt leds in. Det gick dessutom inte att fastställa en övre gräns i hydraulisk belastning för kväve. För att fastställa vilken hydraulisk belastning som behövs för hög näringsrening behövs långsiktiga mätningar i fler våtmarker med varierande hydraulisk belastning. För att öka reningen och kostnadseffektiviteten i framtida våtmarker, bör placerings- och dimensionerings kriterier upprättas och de framtagna kartlagren (https://arcg.is/14vmmX0) användas vid projekteringen och uppskattning av potentiell rening och kostnadseffektivitet.

Nyckelord

våtmark; kväverening; fosfor; kostnadseffektivitet; jordbruk; hydraulisk belastning

Publicerad i

Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö
2025, nummer: 2025:2
Utgivare: Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö

SLU författare

UKÄ forskningsämne

Oceanografi, hydrologi, vattenresurser

Permanent länk till denna sida (URI)

https://res.slu.se/id/publ/145929