Bengtsson, Anna
- Institutionen för människa och samhälle, Sveriges lantbruksuniversitet
Denna kunskapssammanställning utgör en del i Boverkets regeringsuppdrag att vägleda kommuner i hur planering av trädgårdsstäder kan bidra till ökad tillgång till bostadsnära natur för att främja livskvalitet, hälsa och välbefinnande samt öka möjlighet till friluftsliv och fysisk aktivitet.Sammanställningen beskriver hälsoaspekterna av trädgårdsstadens typiska naturmiljöer så som den egna trädgården, det gröna gaturummet, tillgång till mindre grönområden och större parker och rekreationsområden och har tagits fram av forskare på SLU. Texten har en miljöpsykologisk och landskapsarkitektonisk ingång och bygger på specifika sökningar samt på tidigare forskningsöversikter författade av Anna Bengtsson, Jonathan Stoltz och Patrik Grahn.Fler och fler studier visar på positiva effekter av naturkontakt på immunologiska hälsoparametrar, såsom antiinflammatoriska, antiallergiska och antiasmatiska effekter samt ökad aktivitet hos NK-celler (natural killer-celler) (Andersen et al., 2021). Studier visar exempelvis att en månad med inomhusodling med mikrobitrik “skogsjord” ökar bakteriediversitet på huden och har en koppling till högre nivåer av antiinflammatoriska molekyler i blodet jämfört med om vanlig torvjord används (Saarenpää et al, 2024), samt att barn som under en månad får regelbunden kontakt med biologiskt rika ytor med mossa, gräs och planteringar får förändrad hudmikrobiota och immunmarkörer som signalerar förbättrad immunreglering (Roslund et al., 2020). Denna sammanställning har fortsättningsvis emellertid ett fokus på landskapsarkitektoniska aspekter av trädgårdsstaden och på hur människors upplevelser av natur och grönska hänger samman med hälsa och välbefinnande.
Utgivare: Boverket
Bebyggd miljö
Naturupplevelser och hälsa
SDG3 God hälsa och välbefinnande
SDG11 Hållbara städer och samhällen
Landskapsarkitektur
Tillämpad psykologi
Folkhälsovetenskap, global hälsa och socialmedicin
https://res.slu.se/id/publ/146727