Alanärä, Anders
- Department of Wildlife, Fish and Environmental Studies, Swedish University of Agricultural Sciences
Abstract
Lax har en livshistoria som börjar med uppväxt i sötvatten, vandring till havet för att sedan återvandra till hemälven för lek. Vinsten av att vandra till havet är en anmärkningsvärd hög tillväxt och fekunditet, medan avigsidan består av en stor risk för dödlighet. Det första halvåret i havet som post-smolt anses vara den mest riskfyllda perioden både med avseende på födosituation och risk för predation. Lax från norrländska älvar tillbringar den första sommaren till största delen i Bottenviken och Bottenhavet. Tidigare studier har visat att post-smoltens tillväxt initialt är mycket låg i dessa havsområden och att det föreligger en risk för svält. Syftet med denna studie är att undersöka postsmoltens födosituation under det första halvåret i havet med utgångspunkt i deras energibehov i relation till disponibla bytesdjur. Metodiken bygger på teoretiska simuleringar via publicerade data på tillväxt och energibehov för lax, samt energiinnehåll hos potentiella bytesdjur.Storvuxna adulta djurplankton finns tillgängliga i Bottenviken och Bottenhavet under juni och juli, men förekommer i relativt låga tätheter. För att täcka sitt energibehov behöver post-smolt äta mycket stora mängder djurplankton, 8 000–22 000 per dygn under juni. Lax är ingen specialist på att äta djurplankton och det nuvarande kunskapsläget ger inget stöd för att de kan tillgodose sitt energibehov baserat på enbart dessa. Strömming är den klart dominerande bytesfisken för lax i Bottenviken och Bottenhavet. Ettårig eller äldre strömming är dock för stor för merparten av postsmoltpopulationen att äta när de når havet under våren. Årsyngel av strömming, i lämplig storlek för post-smolt, återfinns inte på öppet hav förrän mot slutet av juli. Förutsättningarna för lax att bli fiskpredator är därför begränsade under den första tiden i havet. Alternativa bytesdjur på öppet hav är få och det är oklart i vilken grad post-smolt nyttjar den potentiellt bättre kustzonen till födosök. Från och med augusti sker en stark tillväxtökning hos post-smolten. Antalet strömmingsyngel de behöver äta är rimligt, 3–20 per dygn, och tillväxten är så hög att den indikerar obegränsad födotillgång. Sammantaget visar studien på en svår födosituation de första två månaderna i havet med risk för svält för en betydande del av populationen. Kunskapsläget är dock svagt och mer studier behövs för att klarlägga post-smoltens födoområden och val av bytesdjur i havet.
Published in
Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vilt, fisk och miljö)
2026, number: 2026:1
Publisher: Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet
SLU Authors
UKÄ Subject classification
Fish and Aquacultural Science
Ecology
Permanent link to this page (URI)
https://res.slu.se/id/publ/146855