Skip to main content
SLU publication database (SLUpub) (stage, solr2:8983)

Abstract

Den nuvarande principen i jordbrukspolitiken är att stöd inte får ges för åtgärder som krävs av gällande lagstiftning. EU-kommissionen har nu öppnat för stöd för nationella särkrav, det vill säga nationella lagkrav som går längre än EU:s minimikrav. Förslaget gäller såväl befintlig som ny lagstiftning och omfattar områdena miljö, klimat, djurskydd och djurhälsa. Sverige har tidigare drivit frågan inom djurvälfärdsområdet, där exempel på nationella särkrav är beteskravet för mjölkkor, men EUkommissionens förslag är bredare, och fokus i rapporten är på miljö- och klimatområdet. Denna rapport diskuterar fördelar och nackdelar med stöd till särkrav med fokus på konkurrenskraft och miljöpåverkan. Vi använder en ekonomisk modell över det europeiska jordbruket för en empirisk analys, och avgränsar oss där till stöd till särkrav inom animalieproduktionen. Analysen hålls explorativ eftersom det finns en osäkerhet angående omfattningen på särkrav i EU-länder och hur de kan komma att agera. Stöd till särkrav syftar till att möjliggöra ökad måluppfyllelse för miljö, klimat, djurskydd och djurhälsa utan att jordbrukets konkurrenskraft påverkas negativt av högre kostnader i länder med mer långtgående lagstiftning. Fördelar är att stödet kan utjämna den kostnadsnackdel som nationella särkrav ger, bidra till acceptans för ny lagstiftning bland jordbrukarna och uppmuntra medlemsländer att gå före med ny lagstiftning, men det finns även nackdelar. Stöd till särkrav innebär att man får stöd för att följa lagen. Det kan då ske en normförskjutning från att göra det rätta och följa lagen till att bara göra det rätta om man får betalt. Vidare ökar komplexiteten då det är svårt att avgöra vad som är särkrav i lagstiftningen, och därmed om det ska vara tillåtet med stöd eller ej. Det finns en risk för motsvarande krav på kompensation från andra näringar då miljölagstiftning är kostsam att följa även för företag i andra sektorer. Stödet kräver finansiering vilket innebär att andra satsningar får stå tillbaka, alternativt att skatten höjs. Dessutom, om det ska ges kompensation för att införa nya miljölagar kan det även bli svårare, inte lättare, att införa ny lagstiftning då det krävs budgetmedel för att finansiera kompensationen.  Som styrmedel saknar stöd till särkrav additionalitet rörande måluppfyllelsen för miljö och klimat, eftersom inga nya åtgärder vidtas för miljö och klimat till följd av stödet. Stödet har även en lägre kostnadseffektivitet jämfört med om stöd går till åtgärder som går längre än lagstiftningen. Vidare, skulle stödet finansieras av budgetmedel från befintliga klimat- och miljöersättningar i jordbrukspolitiken riskeras utfallet försämras för miljö och klimat, om medel omfördelas från ersättningar med additionalitet till stöd utan additionalitet.  Rörande konkurrenskraft visar modellanalysen att stöd till befintliga särkrav kan ge ökad animalieproduktion i de länder som inför stödet, men att det krävs en betydande budget för att få en märkbar effekt. Konkurrenskraften för den svenska animalieproduktionen riskerar att påverkas negativt om ett urval andra medlemsländer, men inte Sverige, inför stöd. Effekten är dock liten. Det beror på att konsumenter i Sverige till viss del föredrar svenskproducerade livsmedel samt att produktionsökningen i EU27 till följd av stöd till särkrav är begränsad.  Med stöd till särkrav i Sverige ökar produktionen. Skillnader finns mellan hur olika produktionsinriktningar påverkas; nötkött gynnas mer av ett stöd till särkrav i Sverige, medan gris och fågel drabbas mer negativt av ett stöd till särkrav i andra medlemsländer. Val av finansiering spelar roll. Vi analyserar både effekten av att nya nationella medel tillförs till jordbruksstöden och en omfördelning mellan jordbruksstöd. Med nya medel påverkas resten av jordbruket knappt. Med omfördelning från gårdsstödet till stöd till särkrav för animalieproduktionen minskar produktionen av grödor. Det kan noteras att stöd till befintliga särkrav visserligen stimulerar animalieproduktionen men den sanna konkurrenskraften, i form av ökad produktivitet, stärks ej av stödet. För det krävs i stället teknikspridning, innovation, investeringar och rådgivning.  Rörande miljö och klimat visar modellanalysen att måluppfyllelsen riskerar att påverkas negativt av stöd till befintliga särkrav. En förklaring är att utsläppsintensiv produktion kan öka. Sannolikt kan dock minskad import från länder med lägre miljö- och klimatstandarder delvis kompensera för en ökad miljöbelastning inom EU av stödet.  Att öppna för möjligheten att ge stöd för särkrav innebär att en princip för stödutformning ändras. Är det bra eller dåligt? Det beror på vilka mål som väger tyngst och hur medlemsländerna agerar. Ur ett miljö- och klimatperspektiv kan stöd till särkrav, å ena sidan möjliggöra för medlemsländer att anta ny, ambitiös lagstiftning. Det finns dock inga garantier för att så kommer att ske. Å andra sidan kan medlemsländer välja att främst stödja produktion och jordbrukarnas inkomster med stöd till befintliga särkrav, vilket inte bidrar till en ökad uppfyllelse av miljö- och klimatmål.  Sammanfattningsvis kan stöd till särkrav gynna produktionen och utjämna konkurrensnackdelen som särkrav ger, men stödet löser inte konflikten mellan konkurrenskraft och miljö. Stödet kan underlätta för ny miljölagstiftning, men riskerar att motverka syftet med lagstiftningen genom ökad utsläppsintensiv produktion och mindre medel till riktade till miljö- och klimatåtgärder. Slutligen brister stöd till särkrav i kostnadseffektivitet, saknar additionalitet samt riskerat att få problem med gråzoner och avgränsningar rörande vad och vem som bör få stöd. 

Published in

Rapport / AgriFood Economics Centre
2025, number: 4
Publisher: AgriFood Economics Centre

SLU Authors

UKÄ Subject classification

Animal and Dairy Science
Agricultural Economics and Management and Rural development

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/146933